Tecken på att man gör rätt

Det kom ett brev från andra sidan jordklotet;

Hejsan Rick och övriga som läser detta!

Jag är i Kina i en månad för studier och dyl. Som ni alla hört, sa har Kina upprättat "den stora brandväggen" for att utestänga oönskat material (typ hela wikipedia, amnesty, allt om tiananmenmassakern osv).

Nå, det verkar som om ni gör något rätt, for Kina har även spärrat hela piratpartiets hemsida!

Budskapet har alltså nått hela vägen runt jorden, och skrämt upp kommunistpartiet så mycket att de anser det vara för farligt för deras medborgare att komma åt partiets (svenska!) hemsida!

Keep up the good work!

Sånt här är kul att läsa. Även om det är en jävelskam att kineserna censurerar Internet (förresten, det gör ju fler länder än så), så är det ändå kul att de upplever vår argumentation som ett såpass stort hot att ingen därifrån får läsa den.

Som om det hjälper. :-)

Intressant nyhet i veckan som kommer

Teaser: Det kommer att släppas en intressant nyhet, förmodligen nu i veckan, som kommer att få upphovsrättskartellerna att flyga upp i taket och stanna där.

Någon måste kämpa för den lilla människan. Vi jobbar på det, på flera fronter.

Almedalen, dag 5

Fredagen förflöt som vanligt ända till i slutet på dagen. Vi pratade i vanlig ordning med massor av människor och knöt nyttiga kontakter, och hade dessutom trevligt på vägen.

Dessutom noterades att centerpartiets Johan Linander nämnde i en artikel i Göteborgs-Posten att han tycker att upphovsrätten borde kortas ner, från dagens "författarens livstid plus 70 år" till att vara ungefär ett par månader (!!). Glädjande att se att det finns fler människor i de andra partierna som förstår frågorna. Hatten av, all respekt, jag hoppas att Johan lyckas förklara frågorna internt också.

På kvällen var vi däremot på allmänt mingel, och träffade där helt oväntat ett par intressanta nyckelpersoner som vi ska fortsätta ha kontakt med, men vars namn jag inte vill nämna här. Det var i vilket fall samma sak där - bara att träffa de personerna var värt resan till Almedalen.

Personer i LUF är f.ö. sociala och trevliga (från minglet igår). Skulle vilja träffa mer av Ung Vänster, som också har förstått frågorna rakt igenom. Det intressanta med våra frågor är att skiljelinjen inte går mellan de traditionella blocken, utan mellan alla moderpartier och deras ungdomsförbund.

För övrigt måste jag bara nämna en sak från programmet: vad sägs om "Fråga en politiker: hur kan ungdomarna få mer inflytande i demokratin"?. Passande nog både till form och ämne, så hölls diskussionen i Sagorummet på det lokala biblioteket. Det är bara Piratpartiet som tar upp frågorna från ungdomsförbunden, märkligt nog.

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen - det är en myt att ungdomar är ointresserade av politik, det är bara de etablerade politikerna som är oförmögna att prata om frågor som berör ungdomar. När du försöker sälja ett koncept och ingen köper, så är det faktiskt inte de uteblivna köparna som det är fel på.

Det här blir mitt sista inlägg från Almedalen. Jag är på lokalradio imorgon (Just Radio, klockan 17.) Vi ska försöka ordna någon sammankomst för den lokala Gotlandskretsen innan vi sticker härifrån också.

Almedalen, dag 4

Det är för varmt. 31 grader i skuggan. Tycker rejält synd om poliserna som måste stå i heltäckande mörk uniform med tjock skyddsväst...

Torsdagen var också en suverän dag. Folk fortsätter att komma fram till oss spontant - där de andra organisationerna står och delar ut flygblad allt de orkar, så kommer folk fram till oss och frågar efter vårt material. Tröjorna med "PIRATPARTIET PARTILEDARE" på mig och vicedito på Christian fungerar verkligen.

Under förmiddagen var Christian på ett seminarium om läkemedelsbristen i tredje världen. Panelen (naturligtvis bara av etablerade aktörer) verkade genuint ointresserade av att höra på att vi hade en väldigt enkel lösning på problemet att medicinpatent dödar folk (att helt enkelt ta bort dem).

Resten av dagen gick till att prata mer med väldigt intressanta personer inom ISP-industrin. Två viktiga personer från olika företag fick mitt visitkort, och ett av företagen kommer vi antagligen att ha väsentligt mer samarbete med framöver - för övrigt en väldigt framåtseende och visionär ISP. Jag vill inte skriva några namn, men alla skulle känna igen dem. (Hint: det är inte SonyBMG Internet).

Det är också kul, att medan vi sitter och äter lunch och middag med de här människorna, så går folk förbi och bara vill ta oss i hand, när de ser vilka vi är. I och för sig har det varit så hela veckan, men det är fortfarande roligt. Det visar om inte annat att det finns ett väldigt brett stöd för den medborgarrättskamp som vi driver.

Så för att sammanfatta Almedalen hittills, så har vi dels knutit många kontakter som är väldigt värdefulla, och dels har vi sått många frön hos politiskt medvetna personer som vi haft tillfälle att prata med. Plus att det är kul när folk kommer fram till oss spontant, vilket händer rätt ofta.

Almedalen, dag 3

Korta noteringar från tredje dagen (onsdagen):

Agnetha Lindblom Hulthén, ordförande för Journalistförbundet, battlade Thomas Bodström om hur övervakningssamhället förstör en av demokratins grundpelare, meddelarskyddet (att journalister inte behöver, eller får, avslöja sina källor). Det hjälper inte om journalisten inte talar om vem källan är, när staten kan slå upp vilka som har ringt och mailat till journalisten.

Det är först när jag ser Thomas Bodström live som jag inser hur hal han egentligen är. Han lägger på hela sin karisma för att säga "det finns inget att oroa sig för!" - och får igenom det. För övrigt bangade han en duell mot mig i en av Sveriges markbundna TV-kanaler som skulle sänts idag. Chicken. :-)

Eh. Förtydligande: en av de tre markbundna kanalerna ville direktsända en battle mellan mig och Thomas Bodström, men han bangade, så det blev inget. Lite anmärkningsvärt av en politiker att banga TV-exponering under själva Almedalsveckan, väl?

Nåja, i alla fall så togs publikfrågor också under debatten Journalistförbundet vs. Bodström. Oscar Swartz var där och passade på att exponera Bodström allt han orkade och fick (gott jobbat, Oscar!) - även om det var kort så fick Oscar med det viktigaste. Bodströms svar var ganska anmärkningsvärt: "Man måste veta att den här människan är betald av Timbro, högerns tankesmedja, och alltså inte ska tas för någon slags oberoende forskare." Sedan vevade han på lite annat bladder som vanligt.

Bodström är verkligen duktig. Riktigt, riktigt duktig. Tyvärr använder han sin skicklighet till att manipulera fram en polisstat. Från en justitieministerposition är det tokfarligt för både demokrati och rättssäkerhet.

I övrigt noterar vi att Journalistförbundets flygblad lika gärna kunde varit vårat. De driver precis samma fråga som vi mot övervakningen, med precis samma argument, plus att de lägger till att meddelarskyddet urholkas (vilket jag omedelbart gjorde i min argumentation, också). Där vi säger att brevhemligheten offras, så säger de att meddelarskyddet offras. Numera pratar jag om båda två.

För övrigt fortsätter fildelningsdebatten överallt, mycket till politikernas migrän. Media och ungdomsförbunden låter inte debatten tystna. Igår var Aftonbladets gå-igenom-portal-fråga "Tycker du att fildelare ska åtalas?", med resultatet omkring 80% nej. Men det viktiga är inte resultatet, för det var ganska förutsägbart, utan att Aftonbladet väljer det som en av Almedalens sju viktigaste frågor att trycka på. (De har en ny fråga varje dag.)

Vi fortsätter att klassas som en av tre (3) utmanare till riksdagspartierna i media. Det är Feministiskt Initiativ, Junilistan och vi. Rejält kliv uppåt i cred.

Apropå cred så får vi väldigt mycket sådan för vår vågmästarstrategi. Vi får signaler från många håll att det här är första gången som ett enfrågeparti (eller fåfrågeparti) faktiskt är trovärdigt, eftersom vi talar om utan minsta omsvep och ner i detalj hur vi tänker hantera situationen i riksdagen med alla andra frågor. Som jag brukar säga; frågan är inte varför vi gör så här, frågan är varför ingen annan har gjort så här tidigare.

Under eftermiddagen åt och pratade vi med Oscar Swartz, Rasmus Fleischer, och en ledande person för en av de mer kända ISP:erna, som är väldigt vänligt inställd till piratrörelsen. En hel del intressanta saker kom fram, bland annat att polisen aktivt försöker lura ISPer att lämna ut abonnemangsuppgifter om IP-adresser. ("Vi trodde det var en inbjudan till en grillfest eller nåt, det var utformat ungefär så, men det visade sig att de var ute efter personer bakom vissa IP-adresser.") Det här är något vi kommer att lyfta upp mer i debatten. Poliser har ett tjänstemannaansvar.

På eftermiddagen var det battle mellan Rasmus Fleischer, Piratbyrån, och Monique Wadstedt, representant för MAFIAA. Det var inte en jätteintressant debatt - Rasmus var inte i högform, uppfattade jag det som. Monique var ofta helt oförstående till vad Rasmus menade, men vann på karisma och säkerhet. I vilket fall kom det inte fram några direkt djärva grepp.

En intressant detalj som jag vill lyfta upp var, att när Rasmus anklagade filmindustrin för att offra rättssäkerheten för att bevara sina inkomstkällor, och tog som exempel att Piratbyråns server tagits i beslag på grund av räden mot PRQ, så replikerade Monique att "man kanske bör se upp mer med vem man väljer som partner." Menar människan allvar? Menar hon - och filmindustrin - att varje gång jag köper en tjänst av någon, så förväntas jag begära ut deras kundregister, för att vara säker på att jag inte oskyldigt drabbas av ett tillslag mot någon av deras andra kunder? Det, om något, är maffia- och trakasserimetoder. Sorry, men det är det faktiskt.

Min personliga bedömning av debatten är att Rasmus får fem blandband av tio möjliga, och Monique får sju rättsövergrepp av tio möjliga. Huvudsakligen baserat på hur de styrde debatten och frågeställningarna, och deras självsäkerhet i diskussionerna.

Stackars Bodström

Här tar Bodström äntligen tag i fildelningsfrågan, och - ta-daah! - tillsätter en utredning, en utredning som ska har till syfte att "öka den lagliga nedladdningen".

Det vill säga, egentligen inte ett dugg om fildelning. Han tillsätter en ettårsutredning som ska ta reda på hur marknaden för enkelriktade betaltjänster ska kunna fås att växa.

Vi noterar alltså här, att han ger - på ren svenska - blanka fasen i att en miljon svenskar har kriminaliserats, utan hundraprocentigt går upphovsrättsindustrin till mötes, i stället för sina egna väljare som han ska påstås representera. Han väljer alltså att aktivt gå mot sina egna medborgare och tillmötes gå en industri som i huvudsak drivs på av främmande makt.

Ok, det är ju ett rätt djärvt steg att alliera sig så. Och industrins respons? Sval till avvisande. IFPIs Hélène Rönnmark konstaterar att det här är nånting som skivindustrin redan arbetar med.

Det kan omöjligen vara regeringens uppdrag från folket att göra marknadsundersökningar åt skiv- och filmindustrin! Något sådant har åtminstone jag inte hittat i regeringsförordningen.

Men filmindustrins respons var ännu intressantare. Rasmus Ramstad, VD för Svensk Filmindustri, anser kort och gott att Bodström inte vet vad han pratar om. Det skriver IDG i en längre artikel idag.

Vi har alltså en situation där Thomas Bodström, vår justitieminister, valt att gå emot sina väljare för att alliera sig politiskt med en viss industri, och industrin ifråga sakligt avvisar honom som okunnig. Det är svårt att beskriva det som något annat än ett politiskt misslyckande av kraschlandningsgrad.

Thomas! Jag förstår att det kan vara tufft att komma in i de här frågorna med så kort varsel. Jag förstår att det kan vara tufft att så här precis i inledningen till en valrörelse sätta sig in i något på tre veckor, som piraterna har diskuterat utifrån och in ur varenda samhällsaspekt sedan Fraunhofer Institute släppte L3enc och WinPlay3 för elva år sedan - alltså långt innan Telia körde sin pinsamma reklamkampanj "Internet åt alla" (du vet, den där "Modem! Modem heter det väl.")

Men det bra är att alla de här diskussionerna finns på nätet, fritt att ta del av för alla intresserade. Alla argument, motargument, vinklingar och motvinklingar finns att läsa, fritt för alla att ta del av. Det är tufft att komma ikapp på så kort tid, men det vore mycket mer givande att diskutera även för oss, ifall vi hade en motståndare som åtminstone gav intryck att förstå vad frågorna handlade om. Please?

Almedalen, dag 2

Korta tankar från tisdagen i Almedalen:

Folk fortsätter att uppmärksamma oss mest i största allmänhet. En kille kom fram och ville bara ge mig en kram, och vi får liknande (väldigt osvenska!) tecken på småuppskattning här och var. Nils Lundgren "hade sett mig på TV".

Vi pratade med två Väldigt Seniora journalister i hela 90 minuter under eftermiddagen. Alltså, inte den sortens journalister som skriver själva, utan den sorten som pratar med andra journalister. Det som både förvånade och gladde mig var att vi hade en totalt överensstämmande samtidsanalys och problembeskrivning (att distributörer/medieföretag tar kontrollen över informationen/samhällsbildningen, etc), även om vi hade lite olika lösningar på det. Vi satt och höll med varandra... inte helt hela tiden, men tillräckligt mycket för att det skulle kännas riktigt, riktigt bra.

Kontentan av det mötet var i alla fall att jag kände att de Förstod att Vi Förstår Deras Problem och att vi inte är finniga 16-åringar som vill ha gratis musik, utan att vi identifierat ett seriöst samhällsproblem som de också arbetar väldigt hårt med (och som riksdagspartierna inte förstår, var de noga med att påpeka).

(Bara det mötet var värt resan.)

Jag pratade också med en promotionansvarig på ett skivbolag som hade en hel del intressant att säga om hur skivbranschen fungerar idag vs. hur kulturjournalisterna skriver att den fungerar. Mer om det senare. Också en väldigt intressant diskussion.

Eftermiddagen-kvällen idag spenderade Christian och jag med Rasmus Fleischer från Piratbyrån och Johanna Nylander som är mest känd för bloggen Frihet, Fildelning, Feminism.

Första intrycken av Almedalen

Här är folk och politiker överallt. Bara första dagen sprang jag ihop med två andra partiledare (varav en verkade inte speciellt road, och den andre inte tog någon notis över huvud taget).

Intresset för partiet är stort - Christian och jag är ju här och bara minglar, och folk vill prata med oss precis hela tiden. Extra kul var en händelse igår där vi var på väg ombord nåt slags fest på ett skepp i hamnen, där vakten kollade oss mot en gästlista och konstaterade att vi tyvärr inte var hippa nog (dvs, vi stod inte på listan).

Sedan började folk ombord på skeppet få syn på oss och gå av det för att prata med oss, och folk som skulle gå ombord passade på att hälsa på oss på vägen också (människor vi träffat tidigare, allihop). Där nånstans började vakten se lite generad ut, men han gav oss varsin DVD-film som plåster på såren, om vi lovade att rippa den och lägga ut den på nätet.

Som någon uttryckte det - vi är något av de roligaste djuren på hela cirkusen. :-)

(Har tagit bort identiteter från postningen, men vi har träffat flera människor hittills som är kända bloggare - och som är personer jag respekterar fett.)